play

Reportage grön infrastruktur

Grön infrastruktur i praktiken

Att återställa ekhagar, vattendrag och återintroducera utrotningshotade djur. Det är några exempel på hur man planerar för hållbara landskap. För Naturvårdsverket har vi tagit fram en rad viktiga filmer om grön infrastruktur.

Vårt filmteam med Karin Tegnér, Jonathan Bergqvist och Peter Osslund åker land och rike runt för att visa hur länsstyrelserna jobbar med grön infrastruktur. Vi använder drönare för att visa hur landskapet förändras, återställs och förbättras för djur, natur och människa. Fyra viktiga projekt får ge exempel på hur man kan arbeta med grön infrastruktur.

  

Ett av dem är UC4LIFE, ett EU-finansierat projekt som där man under fem års tid återställt tolv sydsvenska vattendrag. Vi åkte till Klingavälsån och Fyledalen för att dokumentera resultatet av arbetet med spikraka, livlösa diken utan fisk, musslor och med dålig vattenkvalitet (se filmen på sidans topp).

– Utan åtgärder kommer vi se en försämring av Östersjöns status, säger Ivan Olsson, projektledare på Länsstyrelsen i Skåne län.

I dag är vattendragen kurviga och gör möjligt för näringsämnen att tas upp i stället för att hamna i Östersjön. Den den tidigare utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan är återintroducerad.

– Musslan har en jättestor betydelse i sötvatten-ekosystemet. Den filtrerar och renar vattnet, säger Lea D. Schneider, forskare på UC4LIFE.

Restaureringen ger också ökade rekreationsvärden för oss människor, som vi visar genom att cykla genom landskapet på dressin.

  

Återskapar livsmiljöer för fisk

I ett annat reportage inom projektet fick vi bege oss till Västerbotten. Här fick vi vara med när länsstyrelsen tillsammans med en biologisk konstnär återställer Lögdeälven i Västerbotten. Den tidigare timmerflottningen påverkade den biologiska mångfalden negativt och restaureringen återskapar nu bra livsmiljöer för fisk och andra vattenlevande djur.

En blött uppdrag för filmteamet!

  

”– Här är det värt att satsa!”

I ett stort landområde i Jämtland och Västernorrlands län finns den smalsprötade bastadvärmaren. Här lever många andra ovanliga sällsynta och rödlistade fjärilar.

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Jämtland arbetar tillsammans för att behålla arterna men även för att skapa nya.

– Här är det värt att satsa, säger Bodil Carlsson, koordinator åtgärdsprogram för hotade arter, Länsstyrelsen Jämtland.

Det var fel årstid för att få syn på några fjärilar, men vi fick vara med och gräva fram mineraljord som gynnar fjärilsvänliga växtarter och ger förutsättningar för nyetablering av kråkvicker – viktiga för fjärilens larver.

Binder ihop gröna korridorer

Inom projektet får vi också berätta om Nyköpings kommun, som vid Arnö strandpark restaurerat ett 20 kvadratmeter stort område som består av strandängar.

Här har man byggt ett bostadsområde och ett äldreboende och kombinerar detta med att lyfta fram värdefulla naturmiljöer.

– Med den här restaureringen har man bundit ihop strandängarna, som låg en bit ifrån varandra. Man har tagit bort vass och igenväxning av al, vide och björk, säger Karl Ingvarson, projektledare Grön infrastruktur, länsstyrelsen Södermanlands län.

I Nyköping försöker man binda ihop gröna korridorer mellan olika områden som både människan och olika djurarter kan röra sig mellan.

– Tidigare såg man inte havet över huvud taget, det var som en grön vägg, säger Hans Welff, markförvaltare i Nyköpings kommun.

Kor betar fritt

Betet har stor betydelse för det öppna eklandskapet och dess arter. I projektet ingick även att sätta upp stängsel och släppa på betesdjur.

I dag kan Arne Henriksson som bor på äldreboendet Myntan kika ut på kor som betar fritt utanför hans fönster.

– Är man som jag uppvuxen på en liten gård i Småland, då känner jag mig verkligen hemma när jag ser djuren, säger Arne Henriksson.

Tack till Naturvårdverket för gott samarbete! Läs mer om grön infrastruktur på https://www.naturvardsverket.se/gron-infrastruktur

Kontakta oss

Liknande projekt

Andra tjänster